Idag var barnen lediga från förskolan. Sedan förra veckan var det bestämt att Tobbe skulle arbeta länge (han arbetar fortfarande och klockan är strax efter 22.00) och jag kände direkt att jag inte ville sitta hemma en hel dag och göra det vanliga. Nej, jag planerade och planerade väl, för dagen har varit jätte bra. Jag och barnen körde till Väla så vi var där runt 10.45. Jag hade förberett dem ordentligt på vad det var vi skulle göra, så inga onödiga frågor skulle ställas eller tjat om att de skulle till leksaksaffären. Det första vi gjorde var att besöka Apoteket för att fylla på med sådant som tagit slut, därefter blev det skoaffären och där hittade vi ett par vinterstövlar till Thilda (de hade ju inga i hennes storlek när vi var i Kristianstad) och vi gick ut ur butiken nöjda och med fortsatt glatt humör. Nu hade jag lovat barnen McDonalds och det började närma sig matdax för Tova också, så jag tyckte det var lika bra att fixa maten innan värsta kön kom. Jag tog en bakad potatis med tonfiskröra, barnen vars ett Happy Meal och Tova fick flaskan. Thilda och Alexander var hungriga, de blev uppassade av en utav Mc-personalen som kom ut med maten till dem och gav dem var sin bok, de tyckte det var supertrevligt! Stämningen var på topp. Jag hade inte upplevt barnen så harmoniska och lugna på länge (nej, jag gav dem inte lugnande piller innan). Tror att det är mycket sättet vi bemöter dem på nu tack vare denna kurs vi går. Igår fick vi nämligen lära oss att barn inte klarar av för många tillsägelser eller uppdrag, så man ska vara kortfattad, inga större utlägg och främst tydlig. Idag körde jag igång det direkt och tog två till tre saker åt gången (när vi kommer till Väla ska vi först till Apoteket, efter det köpa stövlar till Thilda och äta på Mc) och det har gått mycket bra. Jag är så nöjd med mig själv och med barnen som varit så duktiga. Det som även är viktigt att göra i dessa situationer är att direkt följa upp med att berömma barnen och inte vänta till man kommer hem på eftermiddagen (troligen så har de redan havererat några timmar innan eftersom de inte orkat eller känt sig uppmuntrade) och detta får jag faktiskt klappa mig själv på axeln med för jag har gett ordentligt med beröm idag. Något vi nog inte tänker på heller när det gäller våra barn och som vi fått upp ögonen på genom kursen, är att vi ofta ställer frågor och faktiskt flera frågor till våra barn och som de inte hinner eller kan svara på, istället för att ha en dialog. Jag märkte det idag när vi satt och åt. Vilken skillnad det var. Barnen var inte oroliga, inga myror i brallan, de satt ner under hela måltiden och pratade med mig, varandra eller sa något till Tova. Jag kände att jag kunde njuta av lunchen och barnen gjorde nog likaså eftersom de åt upp allt.
Mätta och belåtna gjorde vi ett litet besök på toaletten. Någon behövde en ny blöja och jag ville vara säker på att jag slapp ha två stycken som helt plötsligt sa att de behövde gå på toaletten. Nu påminde Thilda mig om att jag faktiskt hade lovat dem ett tuggummi efter maten, så det fick jag så snällt plocka upp från Apotekspåsen. Efter tre korta besök i affärer jag gärna ville till fick barnen en efterfrågad belöning, nämligen leksaksaffären. Vi var där inne ganska länge, barnen tittade, kände och önskade få köpa, men när vi gick därifrån gjorde vi det utan svett och tårar och med fortfarande glatt humör. Jag kan bara beskriva det som helt UNDERBART! Jag var ganska nöjd, barnen var nöjda och nu fick de veta att vi skulle köra och handla mat. Alexander frynte på näsan och sa - Mat? Behöver vi mat, mamma?
Det var så gulligt.
Innan vi orkade oss in på City Gross tog vi en liten fika precis utanför. Det behövdes för att få upp sockernivån. Tyvärr så upptäckte jag i bilen att jag hade glömt min shoppinglista hemma, men en hel del kom jag i alla fall ihåg så vi slapp alla gångar upp och ner (tror barnen är tacksamma för det). Sista stopet innan vi gick till bilen var ett nytt toalettbesök och göra NAN till Tova som hon fick i bilen. Nu var vi alla trötta. Tova somnade först, därefter Alexander och sist Thilda. Det blev en lugn bilfärd hem och när vi kom hem fick de softa lite framför Tv´n innan kvällsmaten. Det var inget bråk ens när det var dags för dem att gå och lägga sig. Underbart!
Jag måste säga att en hel del av detta vi får lära oss på föräldrakursen, fungerar faktiskt. Man må kanske inte hålla med om allt, men då har man rätt att ha den åsikten, men när jag får se denna förändring under en hel dag och vi är glada utan något bråk så kan jag bara ge tummen upp. Igår pratade vi dels om hur vi ska prata till våra barn t ex det här med att ställa frågor, som bara rör till det och får dem frustrerade, när vi vill att våra barn ska göra något så ska vi t ex inte säga: du är snäll och tar på dig nattlinnet. Istället ska man säga: ta på dig nattlinnet. Man ger ett kommando. Detta kanske låter hårt, men det fungerar!!!! Jag har arbetat på detta sättet med elever inom resursskola och inom särskola och jag har endast sett bra resultat. Det vi även ska jobba med är ignorering då barnen kanske småkivar, att vi faktiskt ska ignorera det för oftast är det något de kan reda ut själva. Men jag måste säga att ignoreringen är svår, speciellt då barnen visar ett dåligt beteende och man bara ska vända sig om (absolut inte ge dem ögonkontakt eller prata med dem) för att inte ge dem någon som helst uppmärksamhet. Likadant är det när barn tjatar och gnäller, så istället för att uppmärksamma deras gnäll och kommentera det så går man och gör något annat i närheten och så fort man hör att barnet slutat så kommer man och erbjuder dem mågot som får deras tankar på annat än det som de gnällde för tidigare (denna avledning kan vara i form av en teckning man vill att de ska färglägga ex.). Imorgon är en ny dag och då får vi se hur den artar sig. Nu är det snart midnatt och min man har äntligen kommit hem och jag ska natta mig.
Kramkram
