En stund för mig själv

Jag har precis ätit en god Thai kyckling och lite äpplen till efterrätt. Mätt och belåten nu. Tova sover i min säng och jag kan sitta en stund vid datorn. Tänkte ladda in lite bilder som jag tagit.


Jag har börjat äta gröt. Det tycker jag är mumsigt!


Älskad syster.


Fina, älskade, helt underbara. Våra barn är det bästa som hänt oss.


Nu har jag hittat mina fosingar, så det blir lite gymnastik om dagarna.


Dräggelfia! :-)

Tyst i luren

Nja, vet inte det. Det tutar bra när jag lyfter på den :-)

Haft en liten röjardag här hemma. Plockat in en del ved från garageuppfarten och staplat den, tvättat, städat osv. Thilda ville leka med en kompis i eftermiddags, vilket hon fick möjlighet till, och vi resterande av familjen körde till MAXI och storhandlade. Fungerade utmärkt!

Börjar känna mig lite smått krasslig igen. Förkyld och hängig i kroppen. Får se vad det blir av det hela. Nu ska jag i alla fall natta mig.

Kramiz!

Lilltjejen

En sockerbagare han bor i staden.......

Barnen har fått baka idag. De fick dela på en sats till chokladbollar som jag fördelade i två degbunkar och därefter fick de baka loss. De var jätte duktiga. Gjorde i stort sett allt själva om man bortser från Alexander som behövde hjälp med att få ihop ingredienserna till en smet. Själv bakade jag chokladsnitt och blev jätte nöjd med resultatet då det var flera år sedan jag gjorde det sist.

Trädgårdsskörd

Vi plockade ner alla plommon från vårt plommonträd för ett tag sedan och om jag inte skrev det då, så gör jag det nu, vi fick 49kg plommon! Vi har nu sorterat dem och delat ut dem till nära och kära och idag var vi på barnens förskola och överlämnade 2 påsar. Skönt att bli av med det. Vi hade aldrig kunnat förvara allt eller ens gjort plommonkaka eller plommonsylt. Det hade helt enkelt inte gått åt. Till nästa år ska vi tänka på att ansa lite bland plommonen så vi inte får lika mycket.

Tova 4 månader

Våra lilla tjej växer så det knakar.
Hon är så söt och go.

Puss från mamma

Det kan bli för mycket ibland

När maken sa till mig i fredags att jag skulle tänka på vad jag skrev i min blogg så blev jag ganska frågande. Han hade fått veta att det jag skrev var väldigt utmålande. Jasså, på vilket sätt då? Ja, jag skrev och berättade om vår föräldrakurs och han hade fått massor av frågor, där en utav dem var ifall vi INTE lekte med våra barn. Självklart lekte vi med våra barn tidigare och vi leker med dem nu också, men nu ska jag komma med ett stort MEN!!!!!! Det är väldigt stor skillnad på att leka med sina barn och att VERKLIGEN leka med sina barn och kanske på rätt sätt. Genom kursen vi går har vi fått veta att detta är ett väl känt problem, att föräldrar inte leker med sina barn, och att vi är inte ensamma om att ha problem. Det vi har känt att vi har behövt hjälp med när det gäller barnen är hur vi ska tackla problemlösningar och konflikter. I slutet av sommaren var vi så irriterade på allt och alla på grund av att vi fick inte ordning på barnens beteenden och när jag var på ett BVC-besök med Tova, så frågade vår barnmorska hur vi hade det hemma (tur var att hon hade just mamma-samtalet med mig just då) och jag fick möjlighet att ventilera våra bekymmer lite. Hon berättade att det fanns en jätte bra föräldrakurs som de erbjöd en att gå helt gratis och där man fick handledning i problemlösning. Kursen omfattar många olika situationer, bla:
* Hur du tar kontroll över din egen ilska och frustration
* Hur du tar hand om beteendeproblem som trots, ilska, ljugande, för mycket TV-
tittande, sängvätning och snatteri
* Hur du leker med ditt barn
* Hur du använder beröm och belöningar för att uppmuntra gott beteende
* Hur du kommunicerar effektivt med ditt barn

Jag tyckte denna kurs lät jätte bra för vår del och det var precis vad vi behövde. Trots att jag har en pedagogisk utbildning både för små och stora barn/ungdomar och har läst en 20p kurs på högskolan gällande konflikthantering och mobbning, så har jag känt mig ganska maktlös i vårt problem där hemma. Jag har testat alla pedagogiska knep jag kunnat, jag har sagt åt min man att göra si och så när han frågat vad han ska göra för att få ordning och reda på barnen, men inget har hjälpt. Denna kursen har jag däremot upplevt en viss förändring med här hemma. Kursen är inte heller bara en kurs där man lär sig en massa utan vi får bekräftelse och vi får vara bland andra som har liknande bekymmer eller ännu värre. Jag kan stå med rak rygg och säga att jag skäms absolut inte för att gå denna kurs. Jag är ingen dålig förälder. Jag älskar mina barn över allt annat, även att de kan vara svåra att hantera ibland. Och det är stärkande som förälder att man får bekräftelse från en annan vuxen med kommentaren: Ge inte upp Anna, för det ni jobbar med nu är rätt och det kommer bli bättre bara ni fortsätter.

Att vara förälder är ingen vals på rosor, men det är väl bättre att erkänna att detta är ett prblem för oss och vi vill får hjälp med det så vi kan lösa det. Än att situationen förvärras, vi går varandra på nerverna och problemen fortsätter upp i skolåldern. Nej, tack! Så vill vi inte ha det. Det som är positivt med kursen också, är att våra barn är delaktiga. De älskar att få ha den där lektiden med var och en av oss och där de får bestämma allt. Enda regeln som finns är att man inte får slåss eller ha sönder något. I övrigt är det vi föräldrar som ska följa barnet under den tiden vi leker och när äggaklockan ringer, är leken slut. I början har barnen svårt för att komma på vad det är de ska leka med mamma eller pappa, men med tiden ger det sig och likadant kan de har väldigt svårt att acceptera att när klockan ringer så är leken slut. Det gäller då att vara konskvent och inte ge sig för barnets tjat om att leka en liten stund till. Ett bra tips är att verkligen ha en egen uppgift efter lekens slut, som man kan säga till barnet t.ex. Nej, mamma måste gå och diska. Och så gör man det, så att barnet ser det, så det inte ser något annat (t.ex. mamma sätter sig vid datorn och skriver på bloggen eller ser en utav sina serier på Tv).

Nu hoppas jag att jag fått förklarat lite mer vad denna föräldrakurs innebär och är det något ni undrar så får ni jätte gärna fråga mig :-)
Och ja, min blogg är inte förhandlingsbar när det gäller vad jag skriver i den. Jag har den som en dagbok där jag skriver om min vardag, mina barn, visar foton mm och det tycker jag inte är något brott. Är det folk som inte orkar med det, så uppmanar jag dem att sluta läsa bloggen och hitta ett bättre tidsfördriv.

Fortsatt trevlig läsning!

Min blogg är inte förhandlingsbar!

Här har vi en som sover gott

Visst ser det härligt ut!?!
Jag kan dock informera att när klockan blev 4 i morse så var det inte så härligt längre. Tog upp lilla Tova och gav henne mat. Tror ni hon ille äta? Nix, det var att snacka, busa och skratta, så en annan var inte så piggelin i morse och Tova, ja, hon sov till 8.00. Jag var tvungen att gå upp och få de andra i ordning så vi kom iväg till förskolan och kyrkis i tid. När jag dock hade fått upp Tova och klätt henne så fick hon lite mat innan vi skulle åka och när jag satt där i soffan och ammade henne så fick jag se något stort klättra på väggen inne i Alexanders rum. Jag tog bort den med dammsugaren. Svärmor säger att har man spindlar i huset så är huset friskt. För min del kvittar det, för denna tog priset. Jag visade den aldrig för barnen, för hade jag gjort det så hade de nog inte velat sova själva hädanefter.

Höstens skörd

Igår var vi flitiga och tog äntligen tag i vårt plommonträd. Vi rensade det ordentligt på frukt och när vi ställde mangelkorgen på vågen, visade den 49 kg plommon. Förra året fick vi 16 kg. Ja, nu är frågan vad vi ska göra med alla plommon. Svärmor har redan anmält sig att hon önskar få 5 kg. Någon annan som vill ha lite plommon?




Det har även blivit lite bakat till Thildas barnkalas och jag har strängt sagt åt familjen att de rörs inte förrän det är kalas. Vet annars några som gärna hade kunnat nalla där i kakburken.



Thilda tappade sin fjärde framtand i helgen. Alexander råkade sparka till henne när de hoppade studsmatta och då slog hon ut den, så nu är där en stor glugg som tungan kikar ut genom ibland :-)



Torbjörn och Tova

Höstbaciller

Ja, dem kommer ju nu när barnen börjat förskolan och några av höstbacillerna har redan angripit oss. Jag åkte först på förkylningen, sedan blev Alexander lite snörvlig och även Thilda, och igår damp den ner som ett brev på posten hos Tobbe. Han lyfte inte många fingrar igår. Sov mesta delen av dagen. Hoppas han känner sig bättre snart! Han ska visst vara hemma imorgon också. Ja, vi får se hur det går.....på onsdag får han nog iväg till jobbet.

Idag började jag och Tova på babysim. Jag gick på babysim med Thilda och Alexander när jag var mammaledig med dem, och jag kände att det ville jag göra nu med Tova också. Så för några veckor sedan anmälde jag mig till babysim i Bjärnum där jag gick med Thilda och Alexander. Jag var grymt nöjd med tjejen som höll i det då och sådan tur så fanns hon kvar och höll i alla babysim-lektioner nu med. Jag kan verkligen rekommendera babysim i Bjärnum. Allt går ut på att barnet ska få vattenvana och inte få panik eller bli rädd om det hamnar under vattnet. Ser fram emot nästa vecka :-)

Förra måndagen började vi vår föräldrarutbildning. Ja, det stämmer. Jag och Torbjörn går en kurs på 12 veckor där vi får lära oss att leka med våra barn på rätt sätt. Genom det ska de lära sig ge och ta. Idag fick jag och Tova gå själva eftersom Tobbe kände sig krasslig, men det gick bra ändå. Kursen heter "De otroliga åren" och den är verkligen suverän! Vi får prata, diskutera problem, se videosnuttar där föräldrar leker på rätt och fel sätt med sina barn och därefter diskuterar vi dessa för att få klarhet om att vi verkligen förstått. Redan efter en veckas lek med Thilda så märker jag skillnad på hur hon är gentemot mig, jämfört med för kanske två veckor sedan, och det känns faktiskt bra. Våra dagliga lekstunder kommer fortsätta och tanken var att jag skulle lekt med henne ikväll när jag kom hem, men då hade hon visst redan somnat. Jag tänker ta igen det imorgon genom att leka längre än de 15 minuter som vi måste leka med våra barn. Kanske blir det 20-30 minuter istället. Thilda ska ju bestämma leken så jag hoppas att hon kommer med något roligt. Under veckans gång har hon bestämt att vi ska spela memory, och det har varit helt okej, men nu får hon gärna byta. Blir oftast tre olika memory som vi hinner med vid varje tillfälle när hon har valt det.

Imorgon är det öppna förskolan och jag funderar att gå dit med barnen. Kan nog bli ganska roligt för dem att få träffa lite andra barn här från byn.

Nu ska jag göra min vanliga uppdate på nätet. See ya!

Slappedag

Det är dagen efter idag, och efter en lång sådan. Jag sov inte mycket natten mellan fredag och lördag. Blev det en eller två timmar? Och sedan upp vid 04.00 för att bege oss mot Ullared vid 04.30, men lilltjejen ville ha lite mat innan och hon skyndar inte så klockan han blev 04.50 innan vi startade bilen. Tova och syrran satt där bak och sov, medan jag körde och mamma höll mig sällskap där framme. Det var helt okej väder fram till Laholm då det började regna riktigt bra och sedan vräkte det ner ända fram till Gekås. Kände av vattenplaning två gånger, men det gick bra, vi var uppe vid Gekås 06.40 och de öppnade 07.00, så det var perfekt tajming! Tova var underbar. Hon sova hela vägen upp, sov när vi ställde oss i kö och sov hela två timmar till inne på Gekås innan hon vaknade och ville ha mat. Snällare tjej kan man inte önska sig i en affär. Shoppingen blev mycket lyckad och trots att jag mest handlade nyttesaker som behövdes fyllas på i förrådet, så är jag nöjd. Jag själv fick en väska, en ny toalettväska och ett par nya Vagabondskor. Det blev inte alls mycket julklappar till barnen. Kände att pengarna inte räckte till denna gången, så jag har redan planerat att åka upp en gång till innan jul enbart för att shoppa julklappar och kanske något klädesplagg, för det blev det inte heller denna gång.
När vi kom hem igår var jag så trött så när jag låg och ammade Tova i sängen, slocknade vi tillsammans och sedan vaknade jag inte förrän vid 4 i morse och undrade vad som hade hänt. Fick veta sedan när vi alla åt frukost att Tobbe inte hade velat väcka mig eftersom jag låg och sov och var så trött *snällt av honom*

Jag och Thilda har varit ute och lämnat inbjudningar till hennes kalas i oktober. Hon var mäkta stolt när hon själv lämnade bilen och knackade på hos sina kompisar för att lämna över inbjudan. Hon längtar så efter att få ha kalaset, även att det är en månad kvar :-)

Nu ska jag slappa lite till så här på söndagskvällen.

Första fallet

Idag stod det i tidningen om det första riktiga fallet. En skolelev från någon av Hässleholms skolor har drabbats av svininfluensan. Vilken skola det är som eleven går på vill man inte nämna på grund av sekretess skäl. Känns lite spooky. Hoppas de skyndar på med det där vaccinet nu. Tycker lite synd om mina barn. De fick ju spruta i början av augusti oh nu ska de ha igen, och inte en, utan två, eftersom influensaváccinet ges i två doser med tre veckors mellanrum. Usch, för lilla Tova blir det mycket. Jag ska inte säga något heller för det var länge sedan som jag fick en spruta i armen och jag är ju inte jätte glad i de där nålarna och nu när det dessutom är två stycken vi talar om. *pust* Nåja, gäller att vara stark och en bra förebild för barnen. Hoppas det blir en dag när de är i förskolan. Tobbe har lovat hålla mig i handen. Snäll han är, min man.

Jag började ju på Viktväktarna innan sommaren och starten gick jätte bra, men sedan blev det mindre bra för Tova gick inte upp ordentligt i vikt och jag blev tillfrågad av BVC om jag verkligen åt ordentligt. Herregud, jag åt som en häst och följde viktväktarnas program för ammande till punkt och pricka, men lilltjejen ville ändå inte lägga på sig mer än några fjuttiga gram. Barnmorskan trodde mycket på att det var amningsnappen jag använde mig av och att Tova inte fick ordentligt tag och orkade inte suga tillräckligt hårt för att få ut den feta mjölken, utan hon blev trött för tidigt och slutade äta. Jag blev ombedd att vänja av både mig och henne med amningsnappen på bröstet och jag såg en lång, hemsk och kämpig prosedur framför mig. Det gick faktiskt mycket lättare än väntat, men samtidigt så höll jag mig inte så hårt med viktväktarna. Tyckte att det var viktigare att Tova gick upp i vikt, men efter ett antal veckor kände jag att detta inte höll. Jag mådde dåligt. Kände mig stor och klumpig, orkade inte så mycket och kläderna passade inte. Nej, jag satte hårt mot hårt och drog igång med viktväktarna igen på allvar och i samma veva fick jag ett kort från min konsulent som bad mig komma till ett möte så jag kom igång igen. Sagt och gjort, jag var där samma vecka med alla tre barnen med mig :-) Jag måste vara den ende mamman som tar med sig alla tre barnen till viktväktarna, men det har faktiskt gått ordentligt bra! Barnen sätter sig på en stol och väntar medan jag betalar och väger mig, och passar lilla Tova i bilstolen och när jag är färdig får en utav dem bära kassen med lite ww-snacks. Vi brukar vara där ganska tidigt på förmiddagen när de har öppnat och inte har så mycket folk och Thilda och konsulenten brukar ta och byta några ord (de har tillsammans koll på ifall jag sköter mina points eller ej) och från Thildas sida är det mycket uppskattat att få prata lite (vår lilla snackemoster). Men i alla fall, jag kör på för fullt nu, och det går bra. Jag har gått ner 1,5kg på två veckor. Känner mig lite piggare och att kroppen mår bättre. Jag har inte ätit en enda Marabou chokladkaka sedan i somras och det är stort för mig. Jag älskade choklad och gör så fortfarande, men jag har sådan tur hittat alternativ för detta som kan stilla mitt begär, och jag är inte så godissugen längre. Vi har till och med slutat med de stora godispåsarna inhandlade på Videomix varje vecka och min man har börjat styrketräna fem morgnar i veckan innan han kör till jobbet. Nästa sommar ska det vara en lite smalare herr och fru Wimborn. :-)

Ikväll kommer mamma och syrran *jippi* Nu är det nära. Jag kan nästan känna hur vi springer med kundvagnarna bort till dörrarna på GeKås och en liten Tova som förskräckt får vara med om sin första stora shoppingtur *ler* det kanske sätter mersmak? Jag ser verkligen fram emot morgondagen och det hoppas jag mamma och syrran också gör. Senast vi var iväg och gjorde något tillsammans, var augusti 2002 när vi tre flög till Korfu för en veckas semester.

Nu måste jag ringa min man. Alexander har lyckats spola ner en toalettrulle och ja, där var ganska mycket papper runt den också. *mummel*

Fyndade skor

Igår när jag gick på stan efter att ha varit på BVC med Tova, så gick jag in i en utav Hässleholms två skoaffärer eftersom jag visste att de hade rea på barnskor. Jag tänkte att man kunde kanske göra ett fynd och mycket riktigt, jag hittade skor till Alexander. Han var dessutom i stort behov av nya, så jag blev extra glad att där fanns i han storlek. En riktigt bra höstsko som är av gore-tex, så de är vattentäta, och det gillar jag eftersom Alexander gärna går i vattenpölar. Och priset jag fick ge för dessa var 150:- (de hade kostat 499:-, så jag var mer än nöjd!)



Nu börjar det närma sig för en heldag i Ullared med mamma, syrran och lilla Tova. Det ska bli så kul att få shoppa loss, bara vi tjejer :-) Tobbe kommer ha Thilda och Alexander och efter att han har varit på simskola med Alexander, så kör de hem till hans föräldrar där de ska vänta på oss när vi kommer från Ullared. Ska bara tömma bilen så vagnen inte är där, så vi får plats med alla kassar ;)

Ny månad

Tänka sig att det redan är 1 september. Vart har sommaren tagit vägen? Jo, den kom idag igen. Varmt och strålande solsken, så barnen kan vara ute och ha det skönt i trädgården. Tycker jag låter jätte bra. Själv känner jag mig inte helt återställd från min förkylning som bara flög på mig i förra veckan. Var ganska off i två dagar, ont i halsen osv, men sedan började jag repa mig igen. Förkylningen sitter dock i och jag har lite ont i bihålorna, så man vet aldrig ifall detta ska sluta med en bihålsinflammation som vanligt. Kan jag ha genomlidit svininfluensan på ett milt sätt? Den låter så hemsk så man vill ju inte ha den och när vi tänker tillbaka på hur vi i familjen blev drabbade av förra årets influensa/maginflunsa som härjade så vill vi absolut inte bli drabbade. Förvisso så var det bara jag som klarade mig från bägge sakerna och det trots att jag vistades bland det här hemma, arbetade på en förskola som verkligen drabbades hårt och där det på två avdelningar fanns endast två-tre barn, samt att jag var inne på ett sjukhem och jobbade extra Nyårsdagen och där vårdtagarna var så dåliga att de kräkte blod. Ja, det var ingen trevlig period och det var så långdraget, men jag tackar någon högt där uppe för att jag slapp eländet för det hade jag aldrig orkat när jag var gravid. Korsar fringrarna och hoppas att jag har lika bra med tur i år :-)

Nu är lilltjejen lite ledsen, så jag får nog ta och ge henne lite mat.
Höres!