
Ja, det är nog så, att hösten är på väg. Idag vaknade vi till regn och rusk-väder. Inte så roligt. Och blåser bra, gör det också. Sitter här hemma med Tova som har fått ögoninflammation (en ordentlig sådan) så hon får inte vara på förskolan förrän nästa vecka. Ringde vårdcentralen medan jag lämnade Alexander på förskolan, men de var så oförskämda och otrevliga som tyckte att jag hade dåligt ansvar ifall resten av mina barn var och petade på Tova och även fick bakterierna. För det var noga handhygien som gällde och inget annat, samt att tvätta ögonen så de slapp allt gojs. Som förälder kan jag dock missa ett och annat också. Jag är inte mer än människa, sa jag till den där sjuksköterskan och att säga till sina barn att de inte får peta på varandra och speciellt inte i ansiktet, det är svårt! Klart att de blir nyfikna och vill undersöka och titta på vad det är lillasyster råkat ut för något och kanske hjälpa till att ta bort gojset. Jag blev så arg när sjuksköterskan började babbla om 1800-talets sjukdomshistoria och att vi blir resistenta mot vaccin om vi ska hålla på att ge ut medicin mot allt, så jag orkade inte vara tyst längre. Jag sa precis vad jag tyckte och tänkte, och att fick jag inte en tid hos dem på Vårdcentralen så fick jag ringa min BVC (tack och lov att jag inte har dem på samma ställe) för att få ögondropparna och ville inte de ge mig så fick jag sätta mig på akuten till de tog mig på allvar. Sjuksköterskan tyckte att fick jag dropparna på det sättet så gjorde hennes kollegor fel, för det var inte tillåtet att ge ut ögondroppar på det sättet. Det struntade jag i och sedan tackade jag för mig och slängde luren i örat på henne. Ja, ni får ursäkta, men mitt tålamod tog slut vid det bemötandet. Hur kan en sjuksköterska genom luren bedöma om min dotter är i behov av medicin eller ej. Jag som förälder borde väl veta bättre när mitt barn sitter i knäet på mig och ena ögat är helt igengrötat. Dessutom har jag två barn till som även de haft kraftig ögoninflammation som liten och där jag fått droppar direkt och vid något tillfälle har de till och med skrivit ut dem via telefon åt mig, så jag sluppit besöka dem på vårdcentralen. Jag var dock inte den som tänkte ge mig, så när jag och Tova kom hem så ringde vi vår underbart kära barnmorska på BVC och förklarade att Tova fått en ordentlig ögoninflammation och att det varit så här i två dagar, stora varklumpar och igenkletade ögon, samt rodnad runt ögat. Inget snack om saken. Barnmorskan skrev ut recept direkt som jag kunde köra in och hämta ut på apoteket och tur att jag fick det för båda ögonen ska behandlas med två droppar var tredje timme till två dygn efter att Tova blivit symptomfri. Och nu var det som så att i eftermiddags vaknade hon med bägge ögonen gryniga, så jag kände inga som helst skuldkänslor ifall jag var taskig mot sköterskan på vårdcentralen. Tova förstår ju inte att hon inte ska gnugga sig i ögonen med händerna och jag kan inte stå vakt vid henne för jämnan och allt kan inträffa. Är det nu någon som mot förmodan inte håller med mig i mitt lilla inlägg så är det helt okej. Jag förstår samtidigt sjuksköterskan som säkert ville hålla nere medicineringen mot små petitess-greijer, för får man antibiotika på antibiotika så blir man till slut imun mot det och medicinen får ingen verkan, eller så blir man allergisk, som i mitt fall. Jag vet! Jag är uppvuxen på antibiotika och för ca 10 år sedan när jag råkade ut för gallsten och blev opererad så fick jag en ordentlig reaktion på medicinen och efter det har det bara blivit värre. I dag finns det endast två sorters antibiotika som jag tål och det har inte varit alla gånger jag fått äta dem heller t.ex. när jag var gravid och fick öroninflammation (fått det 1-2 gånger under alla tre graviditeter), så jag lovar att jag vet hur det är att inte ha någon medicin som fungerar för stunden och att behöva utstå den smärta/obehag som kan finnas vid sjukdom. En liten parentes i det hela......men jag är glad att Tova fick sina droppar och nu kan hon bli frisk till måndag och åter få gå till förskolan, för det är ju det också, vi blir ju "portade" från förskolan eftersom det är så hög smittorisk med just ögoninflammation. Hade inte varit roligt att börja skolan med VAB, men det slapp jag sådan tur :-)
Idag var Thilda hos tandläkaren. Vår äldsta tjej är så otroligt duktig när hon ska till tandläkaren. Vi är så stolta! Säger inte ett ljud när tandläkaren gör sitt jobb, ställer kanske lite frågor och så där, men det är inte att vägra öppna munnen eller liknande. Ganska skönt! Jag själv var ju inte alls glad i att gå till tandläkaren i Thildas ålder, så därför är det skönt att hon inte är som mig.
Snart torsdag. Thildas sista dag i skolan imorgon och sedan är det helg. Långhelg blir det för Alexander och Tova som är lediga torsdag-söndag. I helgen har vi ett fullspäckat schema då vi på fredag får ha lite myskväll. Lördag ska Thilda på kalas och under den tiden ska vi se ifall Alexander kan leka med en utav sina kompisar, annars ska Tobbe och han åka in till Hovdalafältet och se på gamla maskiner som ska köra där. Och senare den lördagen är det kräftskiva hos svärföräldrarna. De har haft som tradition sedan Tobbe och hans barn var små att ha kräftskiva och smörgåstårta. Vilket det äts först glömmer jag alltid, men jag ska ha en kycklingsallad med mig då jag inte är så störtförtjust i smörgåstårta. Och sedan avrundar vi helgen med två paralella simlektioner för Thilda och Alexander tidigt på söndagmorgon, men det ska nog gå bra. Kul att simskolan har kommit igång igen. Det är guld värt!
Nu har jag varit uppe alldeles för länge, så det är dags att natta sig. Hej!